Volleyboll alltså. Det är den sport jag hållt på med allra längst. Jag vet egentligen inte VAD det är som gör att jag fortsätter år efter år, men någonting är det definitivt! Känslan när man spelar bra är bara svårslagen. Och känslan när man spelar dåligt är lika svårslagen den också, bara åt andra hållet. Finns knappt något värre än att komma hem från en träning eller match och bara känna att "fan, jag spelade verkligen som en förlamad kråka idag!" Å andra sidan finns det knappt något bättre än att känna att man spelat bra.

 

Jag har spelat i alla möjliga divisioner, men de senaste åren har det varit division 2 som gällt, men några inhopp i superettan (som förövrigt gått helt åt helvete nästan alla gånger.) I år är det dock division 1 som gäller, och det känns bra! Vi är en mix av några ur det gamla division 2-laget, några beachvolleyspelare och några andra. Hittills har vi haft två bollträningar och det har varit skitroligt! Vi har en härlig stämning på träningarna och det ger verkligen så mycket när alla är glada och peppar. Alla verkar vara taggade till tusen och det bådar gott inför säsongen!

 

Längtar till måndag, för det är då nästa bollträning äger rum!! Skolan börjar då också, längtar INTE till det dock.